Nu har jag varit hemma i mitt nya hem i tio dagar, och Bråtikollsered känns mer o mer avlägset. Ibland drömmer jag att jag o mamma busar på gräsmattan o då vaknar jag av att jag rycker till. Då känns det lite ensamt en stund och ibland gnäller jag lite. Då brukar de komma rusande, även om det är mitt i natten, och då är det ju inte ensamt längre!
Ofta så går de ut med mig då, bär mig nerför trappan o ut i trädgården, den är ganska spännande på natten. För att vara sjysst brukar jag kissa en skvätt, men ofta får jag lust att bara springa runt som en tok i det svaga ljuset från gatlyktorna! Det blir så underliga skuggor inne i buskarna så jag blir nästan rädd, men bara nästan o då brukar jag springa tillbaka till husse eller matte som står där helt sömnig o klipper med ögonen. Då blir jag sprallig igen o sätter iväg!
Så där kan jag hålla på en bra stund tills de bär upp mig igen. Sen brukar jag sova gott i ett par timmar igen. I går natt sov jag faktiskt fyra timmar i sträck!
Lillmatte ställde sig på vågen med mig i famnen häromdan, sen släppte hon ner mig o stod en stund och funderade. "Sju kilo!" sa hon till sist. Matte kikade på min matpåse o sa att då får vi nog öka på portionerna lite grann.
Jag får mat två gånger om dan, o på kvällen får jag min favoriträtt, MAJSVÄLLING! Mums vad det är gott! Jag slickar skålen alldeles ren när det serveras, o jag äter upp mina andra portioner också för den delen. Husse säger att jag är "matlagningsintresserad", bara för att jag inte missar en enda grej när han lagar mat. Det han inte begriper är ju att jag väntar på att han ska råka tappa nåt på golvet, en gång tappade han en baconskiva, det var nog det godaste jag ätit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar