Sent omsider

Hallå igen!
Nu har den långa kalla vintern börjat att gå mot sitt slut och då får man ju lust att liksom komma ut igen. Och kanske berätta lite om grejer som har hänt också!

Hela vintern har jag och husse travat och halkat runt i snö och is men det är nog slut med det nu (får man hoppas). Nu ser man asfalten igen, och även om det trillar ner lite snö så smälter den lika fort. Men det har ju varit torrt i alla fall i kylan - inget slask som sätter sig i päls och tassar, och vitt o fint har det varit. Men nu ligger det en massa grus som är lite obekvämt att gå på. Det minns jag inte från i somras?

Matte har inte haft tid att vara med mig på så mycket utställningar, men vi var faktiskt på MyDog2011. Precis som förra året tyckte domarna att jag var fin och jag fick rött band bägge dagarna. Det bästa var att jag slapp att ögonlysas i år!

Jag har ju fyllt år också, tre år närmare bestämt! Inte för att det firades på nåt särskilt sätt, men lite extra god mat fick jag i alla fall...

En sak som inte var lika rolig var att det även var dags för den årliga SPRUTAN! Matte tog med mig på en promenad men den gick liksom åt fel håll på nåt vis, så jag anade lite oråd redan från start. Jojomensan, mycket riktigt, plötsligt stod vi utanför det där läskiga stället där jag varit alltför många gånger, och nästan varje gång har det slutat med att jag fått en SPRUTA!

Den här gången var det en tjej som ville väga mig, och vågen stannade på nästan 13,5 kg. "Det är jättefint att han har lite midja, försök att hålla honom så" sade hon till matte och sen ... ja, ni gissade rätt, det var dags för en SPRUTA!

Nu skulle matte bestämt hålla fast mig medan tjejen höll på med den där läskiga nålen, men se det ville inte jag! Jag kämpade för allt jag var värd men matte är stark, hon. När hon vill i alla fall. Inte när husse får bära alla hennes lådor o grejer till bilen inte. Men NU när jag inte ville ha nån SPRUTA! Då höll hon fast mig så jag nästan blev rädd. Jag krafsade hejvilt med alla tassarna där jag kom åt, men tror ni inte att jag fick en SPRUTA ändå...

Det gjorde inte särskilt ont, ett litet stick bara men det är ju så läskigt! Snart fick vi komma ut därifrån i alla fall och jag surade lite resten av kvällen, och hade faktiskt ingen matlust.

Annars har jag börjat att gilla mat mer och mer. Hundmat kan vara ganska gott, speciellt om man får lite människomat på toppen! Leverkorv, kalkon, entrecote(Mmmmm...!) eller någon av de smaskiga kötträtter som husse brukar fixa fram om kvällarna är favoriterna. Frolic, förstås, om de är delade, och Doggys Delikatessburkar är andra sorter som smakar bra!

Tiden flyger

Oj va det var längesen det kom något nytt här! Jag hittade en bild av mig från i våras när vi hittade en vitsippsbacke, kommer ni ihåg att det var en lång kall vår innan den här varma sommaren tog vid?
Jag har varit på lite utställningar, särskilt var det en som matte blev väldigt glad över. Det var i Jönköping i mitten av juni nån gång. När vi kom hem så hade jag en hel kasse med rosetter och ett papper som matte kallade för "certifikat". Det har jag inte fått nån gång förut, så det är nog nåt extra märkvärdigt...!

Glad Påsk!

I påsk har vi varit i Floda och hälsat på. Vi tog en lååång promenad i skogen och förbi sjöar och åar. Det var jättefint väder, och i skogen låg snön kvar här och där. Jag spurtade in i alla snöfält och rullade mig i blötsnön. Det torkade snabbt i solen.

Husse och matte var med och det var Moffa också. Vi gick i mer än en timme, och när vi kom hem så fick jag människomat! Ugnsbakat kött och potatis, fast jag orkade inte äta upp allt... potatisen alltså!

MyDog 2010 - del II

Jag visste redan när jag vaknade att det skulle bli en dag till med äventyrsväskan, för så var det ju redan förra året. Jodå mycket riktigt, fast vi gick upp ändå tidigare denna dagen.

Precis som förra året så blev denna dag lite som en repris av den föregående. En annan ring, men samma hundar fast ännu flera! Jag kunde räkna till över tjugo västgötaspetsar innan det började snurra i huvudet på mig.

Det var en annan domare också - denna gången höll hon på mycket längre och jag fick stå blick stilla hela tiden. Ingen konstig mätsticka på bordet idag, men jag var bara tvungen att hålla lite utkik IFALL den skulle komma tillbaka...

Det blev ett rött band även denna dag, och lite senare ännu ett, fast ett blått. Fin kombination tyckte jag, men jag är ju lite färgblind som alla hundar. Vi fick i alla fall med oss ett knippe rosetter och till och med pokaler hem!

Efteråt fick jag godis av matte och lillmatte och de verkade extra nöjda med dagen!

Men ni ska inte tro att det slutade där! Närå, matte hade andra planer...
Husse kom o hämtade oss och vi åkte hem. Alla var nog lite trötta för efter en promenad så ville de bara se lite på TV innan det var dags att gå o lägga sig.

Vi fick sovmorgon nästa dag, men tror ni inte att det bar av i bilen till mässhallarna igen kring lunch?! Nu var det dags för nåt som hette "Rasklubbstorget", och där hade man byggt upp som en liten hage med gärdsgård runt där västgötaspetsarna skulle få vara.

Det var rätt mysigt, och det blev ändå mysigare när det kom en trevlig tik som skulle vara där med oss. Hon hette Pamela Ewing, tror jag, men hon var västgöte ändå! Tyvärr var hon nog lite blyg, för hon ville hellre vara med sin matte än med mig. Hon var både snygg och snäll, men visade tänderna åt mig en gång när hon tyckte att jag var för närgången. Jag höll mig på svanslängds avstånd från henne efter det...

Precis när vi började prata om att åka hem så fick matte för sig att jag skulle "ögonlysas" på mässan. Då tog de in mig till en som såg ut som en doktor och tror ni inte att hon tog fram en SPRUTA! Eller det såg lite ut som en sån i alla fall... Hon droppade några droppar rakt i ÖGONEN på mig och sen fick jag vänta lite. Det gjorde inte ont i alla fall men jag började se lite suddigt, och det kändes väldigt ljust omkring mig.

Sen skulle de ha in mig i ett helt mörkt rum, men det ville då INTE jag! Jag stretade emot rätt bra tills matte tog tag i kopplet och ledde in mig. Matte höll i mig hela tiden och det var tur det, för annars hade jag blivit rädd, för där inne i mörkret stod det en marsmänniska med rymdhjälm på sig! Marsmänniskan kom fram och lyste med nåt slags strålpistol i ögonen på mig men matte tog det lugnt, det skulle tydligen vara så...?

Jaja, det tog slut efter ett tag och tydligen såg mina ögon bra ut, för matte var mycket nöjd med papperet hon fick utav marsmänniskan. Tack och lov kom husse till räddningen med våran bil även denna dag, så vi fick åka ifrån det där stället och hem.

MyDog 2010

Äventyrsväskan hade inte varit framme på länge, men häromdagen åkte den minsann fram - och det med besked! Husse körde oss till ett konstigt hus som var fullt med bilar och sen fick vi gå över en bro som var som ett rum i luften - ja, jag kan inte förklara bättre, man gick inomhus men såg ner på vattnet, mycket spännande!

Ganska snart kände jag igen mig från förra året - det här var ju den där jättestora utställningen med massor av folk och hundar - och västgötaspetsar! När vi gått igenom ett folkhav och uppför en rulltrappa var vi plötsligt inne i ett helt stim av västgötar. Nu kände jag mig som hemma! Hejade glatt på gamla bekanta tikar, och sniffade nyfiket på okända hanar. Det kom till och med fram nåra tanter och kramades!

Snart gick vi de välbekanta varven i ringen och sen var det upp på bordet. Väl där uppe så plockade tanten fram en jätteläskig grej som jag trodde var en SPRUTA eller nåt, men det var nån slags mätgrej, så motvilligt lät jag henne mäta "mankhöjd" som hon sa...

Det verkade ha gått bra hursomhelst för jag fick ett rött band på kopplet, och sedan ett till. Matte var duktig som vanligt!

När det var klart så kom husse och hämtade oss, och sen fick jag hoppa ur på en snötäckt äng och springa hur mycket jag ville! Det var skönt att sträcka ut efter en halv dag inne i det där stojet...

2010 - redan...?

Julen har varit och farit som bekant. Vi har mest varit hemma, fast lite granna var vi hos gamlingarna också. Lillmatte kallar dem Momo och Moffa och det är ju stiliga namn på västgötar, tycker jag. Där fick jag en del julmat, köttbullar, skinka och annat gott, jodå!

Jag fick hjälpa alla att öppna paket och det var ett snärj att hinna med, må ni tro! Roligaste paketet var nog husses som han fick från Momo, för i det låg det ... STRUMPOR! Det bästa jag vet! Jag flängde som en tok för att hinna hjälpa alla så jag blev ganska trött framåt kvällen.

Hemma var det lugnare och vi har mest myst inomhus i kylan. Några promenader om dagen har det blivit, men jag har frusit lite om tassarna, i alla fall när det var sexton minus och vi gick o promenera en timma nästan. Men det var tur att vi gjorde det så tidigt den dan för sen var det som om kriget hade kommit!

Jag hörde de första smällarna redan när vi var ute andra gången o gick men då var det fortfarande ljust. Sen smällde det mer o mer allt eftersom det mörknade och sen mitt i natten! Då var det som om hela Göteborg hade blivit tokiga! Det smällde och blixtrade i över en timma innan det lugnade ner sig! Och det var inga små smällar vill jag lova!

Jag tyckte det var lite otäckt och ville inte gå ut men det var det ingen annan som ville heller så vi satt och tittade ut genom fönstren i stället, men det räckte bra det!

Gott nytt år sa alla till varandra nästa morgon så det måste väl ha varit det som hände då, när det brakade så förskräckligt...

God Jul!