...är det platt. Men väldigt fint. Det vet jag för jag har varit där, närmare bestämt i trakten av Vara.
Där finns det ett slott, jomän. Bjertorp heter det och där var vi o gick runt i parken. Det var alldeles FULLT av löv som hade blåst ner o samlats i högar som man kunde springa och rulla sig i. Så det gjorde jag!
Annars var helgen ganska kul, vi åkte ända till Enköping för matte skulle hälsa på nåra hästmänniskor. Jag fick åka i en sele som satt fast i säkerhetsbältet. Det var obekvämt vill jag lova. Men efter att jag snurrat runt, och husse stannat bilen ett par gånger för att reda ut trasslet så blev jag trött och somnade.
Då var det snart dags för rast igen och vid Brännebrona jagade jag upp en hare! Det var roligt, men oj vad den var snabb. Jag sprang allt jag kunde, och haren bara skuttade lite med sina långa bakben så var den borta...
I Enköping fick jag gå runt lite i stallen bland alla hästar som stod i sina bås, det var också kul men hästarna var stora och ointresserade av att leka. Matte höll mig i koppel hela tiden också så det hade inte blivit så mycket lek ändå.
Vägen hem var ganska händelselös men vi stannade nåra gånger i mörker så att jag fick rasta lite. Jag rullade ihop mig så gott det gick med selen och sov sista femton milen. Rätt vad det var så var vi hemma i trägårn igen och då fick jag ett tokspel å sprang runt runt tills det var dags att gå in.
