Nu är valptiden slut *snyft*!

Härom veckan fyllde jag år. Ett år, för att vara exakt. Tänk vad tiden går...!
Matte sa att "nu är Rufus inte valp längre", och plötsligt var jag inte det. Bara sådär, från ena dan till den andra. Konstigt.

Men nu är jag "junior" tydligen, fast det känns som att jag fortfarande är samma Rufus som alltid. Fast lite tuffare har jag ju blivit förstås! (Matte har påpekat för husse i en vecka nu att man först är valp - sen junior -å SEN blir man unghund. Jaja. För mig känns det i alla fall samma...)

Jag var och hälsade på den där gamla geten som vi passade i somras, och nu var det hon som var rädd för mig! Jag passade på att nafsa henne lite i hasorna innan de fick slut på vallningen, som tack för senast när hon försökte stånga mig hela tiden.

Frasse, min gamle idol på gården, hade nog gärna velat hjälpa till och jaga geten, men hans matte skrek till så att till o med jag hoppade över ett galoppsteg. Frasse vågade inte vara olydig mot henne inte...

Mums! och Blä! för att vara ensam...

Idag skulle husse träna mig i att vara ensam. Först gick vi ut så att jag fick nosa lite i buskarna, å sen när vi kom in så fick jag ett nytt tuggben - sen gick husse bara ut! Det var några konstiga människor som pratade i den där lilla lådan som det kommer musik ur också så jag hörde inte riktigt vart han tog vägen. Fy va tråkigt!

Jag kom på att han hade glömt att ta bort sin Alla-hjärtans-dag-present till matte ifrån vardagsrumsbordet! Den har jag varit nyfiken på länge så jag sträckte mig upp och fick ner asken på golvet. I den låg det massor av väldoftande bitar, var och en förpackade i sitt eget papper!

Jag pillade upp ett papper - mums! Det där bruna inuti var både sött och fett! Jag pillade upp en till. Och en till. Och en till. Och en till... Jag hade väl hunnit att pilla upp och smaska i mig ungefär ett dussin av dem när jag hörde steg i trappan igen.

Det var husse som kom in så jag viftade på svansen allt jag orkade. Tyvärr såg han direkt att det låg en massa chokladpapper och en nästan tom ask på golvet, och då blev han sur på mig!?! Han satte sig direkt vid telefonen och ringde.

Jag hörde hur han förklarade: "70%-ig kakao ... ja åtminstone tio-tolv bitar á 10 gram ... han väger cirka tolv kilo ... jag kan vara där om tio minuter ... OK!"
Sen tog han på mig koppel och halsband å så var det direkt ut till bilen.

Vi åkte ett par kilometer bara, direkt till Smådjursakuten, å där tog en snäll tjej emot oss: "Hej, Rufus, har du ätit choklad?" frågade hon. Hur kunde hon veta det?
Jag fick följa med in i ett rum med tjejen medan husse fick vänta, och när hon stängt dörren så tog hon fram en SPRUTA! Jag fick sprutan, det gjorde ju inte ont direkt, men ganska snart började jag må illa...

Jag skall inte gå in på detaljer. Men chokladen som smakat mums på nervägen smakade inte lika gott på uppvägen... efter en halvtimma eller så kom det inte mer choklad upp utan bara lite galla. Då var tjejen nöjd och tog ut mig till husse igen. Jag försökte förklara för honom att vi måste lämna detta ställe omedelbart, men han ville stanna kvar och prata och byta papperslappar med tjejen. Blä. Jag ville i alla fall hem!

Hemma blandade husse efter en stund till nåt svart jox som han gav mig att dricka. Aldrig i livet, det luktade skumt! Jag mådde ju redan lite illa. Då tog han med mig till duschen och tog fram en SPRUTA han också!?! Den fyllde han med det svarta joxet och sen sprutade han in det rakt i munnen på mig så jag var tvungen att svälja! BLÄ!!

Jag var lite sur på honom efter det, men snart var vi kompisar igen och jag låg lite i hans knä medan han klappade om mig. Det kändes bra att allt var som vanligt igen. Husse sa till lillmatte att de aldrig mer fick lämna nåt framme på bordet om jag skulle vara ensam igen. Jag tycker det vore bättre om jag ALDRIG skulle behöva vara ensam!

Promenader...

Varje dag tar jag o husse åtminstone en lång promenad. Ibland tar vi bilen nånstans och sen går vi ut å går, ofta i skogen, minst en timme. Ibland går vi bara rakt ut ifrån huset tills vi kommer till en park eller en skog. Det finns många här i trakten.
Idag gick vi ut bakom gamla TV-huset, där finns det mycket stigar att gå på och t o m en golfbana. Det är ett ställe där man gjort iordning stora ängar som hundarna kan få springa lösa på! Så omtänksamt!

MyDog2009 - yes sir!

Tisdagen blev nästan som en repris av måndagen. Husse körde, släppte av oss, och kl 9.00 var det dags att gå in i ringen - med nästan samma gäng som varit där dagen innan.

Rosettutdelningen blev för min del även den likadan - först en röd rosett, sen ett tredjepris. Men denna gången var det tydligen en INTERnationell tävling. En annan domare var det också men annars var det mesta sig likt. Roligt var det i alla fall och även idag kom husse och plockade upp oss när vi var klara. Jag fick en tuggleksak oxo!!

En bild blev någorlunda ifrån MyDog, men den där västgötaspetsen vi möter där ser inte så snäll ut... Men det var den i alla fall!

MyDog2009 - jorå!

När matte tog fram äventyrsväskan blev jag som vanligt helt sprallig, för då vet jag att det är dags för en dag med MIG i centrum igen!

Denna gången körde husse oss alla i bilen, men bara en kort bit, så jag hann inte ens sätta mig tillrätta innan det var dags att kliva ur igen? Sen åkte han iväg så jag, matte o lillmatte fick klara oss själva.

Vi gick in i en stooor hall med massor av människor. Och hundar! Fast det var tidigt på morgonen, det skulle bli ännu värre senare. Men först skulle det tydligen vara utställning igen. Nationell, officiell och jag vet inte allt vad det kallades.

Hursomhelst så var där ett knippe västgötaspetsar som jag gick fram till och försökte snacka lite med. Några var i min ålder ungefär och vi fick visa upp oss tillsammans för en engelsk tant. Jag fick en rosett och det var vi några som fick. Sen gjorde vi som hade fått rosetter några varv till och då fick jag en ny rosett! En 3:e plats minsann. Inte så illa pinkat om jag får säga det själv...

Vi velade runt lite på mässan, men det var inget för mig. Eller, ja, alltihop som man sålde i stånden och så, var ju för hundar, men jag tyckte inte att det var så trivsamt i den stökiga o bullriga miljön. Vi gick ut snart och husse kom med bilen och plockade upp oss. Härligt att ha hela flocken samlad igen!!

På kvällen somnade jag tidigt, men nästa morgon! Tror ni inte att väskan åkte fram igen!?

Min kompis Max

Ibland kommer det en kompis hem till mig. Han heter Max och är Cairnterrier. Han är lika busig som jag så då blir det tävlingar i trädgården. Kapplöpning och brottning. Max är nåra år äldre än mig så ibland surnar han till när jag håller på att vinna och då kan jag få mig ett tjuvnyp.
Men vi blir lika snabbt kompisar igen!

Mycket utställningar blir det...

Matte har haft med mig på ett knippe utställningar nu, och vi har faktiskt fått med oss rosetter hem varje gång. Det står "BIR" och "HP" och såna saker på rosetterna och de är jättefina!

Jag o matte har varit på kurs också, det kallades visst för handler-kurs, och nu är det matte som skall lära sig en massa saker. Jag skall mest stå still på ett bord och ibland går vi runt ett par varv. Jag har fått ett specialkoppel som är väldigt tunt och matte har alla prylar som behövs i en särskild påse.

När hon tar fram den påsen så blir jag jätteglad, för då vet jag att hela långa dan skall JAG få vara i fokus, och alla ska titta på MIG där jag går och det är så roligt, så roligt att få vara i centrum!

För övrigt så har det kommit lite snö och det var jättekul! Det är som vatten fast man kan ÄTA det! Husse har varit hemma med mig hela denna månaden och vi har gått på promenader varenda dag. Det är sååå mysigt att vara tillsammans hela dagarna!