Jag har förstått ett och annat nu. De här tillställningarna som matte hemskt gärna vill åka till hela tiden, det är INTE människoutställningar, det är hundutställningar! Det är MIG som domarna vill kika på! Och det är faktiskt MINA rosetter som vi har kommit hem med hela tiden! Jomen!
Matte har fått ett nytt intresse nu säger hon, och hon vill gärna att hela familjen ska engagera sig i utställningarna. Häromsistens så övertalade hon husse att åka med till Halmstad. Jag tyckte det var jätteroligt men matte sa att han skulle gå och sätta sig på läktaren "för annars stör du Rufus" som hon sa. Fnys.
Det som störde mig var ju att flocken blev splittrad! Jag höll noga utkik på vad husse tog sig för där på läktaren, faktiskt så noga att jag inte märkte att matte ville att jag skulle gå runt i triangel. Så fort vi vände upp så att jag kunde se husse så försökte jag hjälpa matte att hitta honom, men hon var mer än lovligt trögfattad. Jag drog henne rakt mot husse, men hon verkade som om hon var blind. Han satt ju där!
Innan det var dags att visa upp sig för domaren så ropade matte upp till husse att han skulle gå ut därifrån, för "han störde Rufus". Dubbelfnys! Nu försvann han ju! Jag blev jätteorolig att han aldrig skulle komma tillbaka och kunde inte alls koncentrera mig på att gå fint och annat trams som matte ville hålla på med. Vi borde ju gå och leta rätt på husse, medan spåret var färskt!
När utställningen var klar så samlades vi iallafall igen som tur var, och i bilen hem sa matte att det var sista gången husse skulle få åka med på utställning. Han verkade lika glad för det? Jag begriper mig inte på min flock ibland...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar